Ha, ha, vad den var bra

Verklig situation som supporten hos WordPerfect har råkat ut för:
"Ridge Hall, supportassistent, vad kan jag hjälpa till med"
"Hej… Jag har problem med WordPerfect."
"Vad för slags problem?"
"Jo, jag satt här och skrev då alla ord plötsligt försvann."
"Försvann?"
"Ja, de försvann?"
"Hmm. Så hur ser din skärm ut just nu?"
"Den är tom."
"Tom?"
"Det står inget på den, och den vill inte visa det jag skriver."
"Är du fortfarande inne i WordPerfect eller kom du ut i DOS?"
"Hur ser jag det?"
"Kan du se DOSprompten?"
"Vad är det för något?"
"Glöm det. Kan du se muspekaren på skärmen?"
"Nej, det finns ingen pekare. Som jag sa, den vill inte visa något som jag skriver."
"Har din monitor en lampa som visar att monitorn är på?"
"Vad är en monitor?"
"Det är den saken med skärm och som ser ut som en liten TV. Har den en liten lampa som lyser, och därigenom visar att monitorn är på?"
"Jag vet inte."
"Ok, kolla baktill på monitorn och se om du kan hitta strömsladden. Kan du se den?"
"Ja, jag tror det."
"Bra, följ den sladden och se om den sitter i stickuttaget i väggen. Gör den det?"
"Ja, det gör den."
"Bra, när du var baktill på skärmen, såg du om det satt två kablar i monitorn, eller bara en?"
"Nej."
"Kolla det, det ska finnas två kablar som ska sitta inpluggade där."
"Det gör det."
"Ok, följ den andra sladden och säg mig om den sitter fast i bak på datorn."
"Jag når inte."
"Nähä, uhm, kan du se om den sitter i då?"
"Nej."
"Inte ens om du sätter knäet på skrivbordet och lutar dig över för att se?"
"Nej, alltså… Jag kan inte se bara för att det är mörkt."
"Mörkt?"
"Ja, lamporna är släckta, och det enda ljuset jag har kommer från fönstret."
"Jamen, kan du inte tända lamporna då?"
"Nej, jag kan inte."
"Inte? Varför då?"
"För att strömmen har gått."
"Har strö… Har strömmen gått? Aha! Ok, jag tror vi har hittat problemet nu. Har du fortfarande kvar lådorna som datorn kom i?"
"Öh ja, jag har dem i garderoben."
"Bra, hämta dem, och packa sedan ner din dator med monitor och allt precis som du köpte den. Ta sedan med lådorna till butiken som du köpte datorn hos."
"Jaså? Är det så illa?"
"Ja, jag är rädd för det."
"Tja.. Ok, antar jag. Vad ska jag säga till dem?"
"Säg att du är för dum för att ha en dator."

En Viagra-hemmafrus dagbok
Kära dagbok…

Dag 1: Vi firade precis vår 25:e bröllopsdag utan att ha något att fira. När vi kom till att återuppleva vår bröllopsnatt började han gråta och låste in sig på toa.

Dag 2: Idag berättade han en stor hemlighet. Han "avslöjade" att han är impotent och ville att jag skulle vara den första som fick reda på detta. Varför "avslöjar" han inte något som jag inte känner till? Han har varit slak så länge att han till och med haltar när han går.

Dag 3: Vårt äktenskap är i kris. En kvinna har vissa behov. Igår såg jag ett foto av Kaknästornet och började gråta.

Dag 4: Ett under har inträffat! Det finns en ny medicin som kan ordna till hans "problem". Det kallas Viagra. Jag förklarade för honom att om han börjar äta Viagra kommer allt att bli som på vår bröllopsnatt. Då tyckte han att vi denna gång kunde lämna min mor hemma. (Jag tror detta kommer att funka, Jag har i hemlighet bytt ut hans Prozac mot Viagra i hopp om att höja mer än hans humör.)

Dag 7: Den här Viagra-kuren har stigit honom åt huvudet. Igår på McDonalds frågade killen i kassan mig om jag ville ha en BigMac och då trodde han att vi pratade om honom. Allt handlar inte om dig!

Dag 8: Jag misstänker att han överdoserar. I går när han skulle klippa gräset använde han inte gräsklipparen utan svingade sin lille "kompis" som en lie!

Dag 10: OK, Jag erkänner. Jag gömmer mig. Jag menar, lagom är bäst. För att göra det hela ännu värre sköljer han numera ner sina Viagra-tabletter med starksprit. Han blir inte ens avtänd av ett foto på den brittiska drottningmodern. Vad ska jag göra?

Dag 11: Biverkningarna börjar komma nu. Allting börjar bli blått (Anm: Viagra-tabletter är blåa). Igår när vi tittade på "Allsång på Skansen" med Lasse Berghagen trodde han det var "Smurfarna på sängkanten".

Dag 12: Jag håller på att bli knullad till döds. Det är som att gå ut med Black and Decker.

Dag 13: Jag önskar han var homosexuell. Jag satt och lyssnade på alla Barry Manilows skivor och sjöng med, men ändå fortsatte han!

Dag 14: Nu vet jag hur Saddam Husseins fru har det. Så fort jag stänger ögonen kommer det ett överraskningsanfall. Det är som att hoppa i säng med en SCUD-robot. Jag hoppas att han precis som President Bush drar sig ur efter 100 timmar.

Dag 15: Jag har försökt allt för att han inte ska tända på mig. Inget funkar. Jag har till och med börjat klä mig som en nunna, men nu säger han att han alltid blivit kåt av Heliga Birgitta.

Dag 16: Jag kommer att bli tvungen att döda honom. Då kommer han att dö som han levt, det vill säga stel. Fast det är ju klart, med min tur kommer jag väl inte att kunna stänga kistlocket.

Johan gick och var mest småsur - fel på jobbet, fel på arbetskamraterna, fel på kaffet, fel på chefen, fel på…
Till slut tröttnade chefen och sa till på skarpen:
- Gör mig en tjänst! Ta ledigt resten av dagen, åk hem och dra över frugan och kom tillbaka i morgon, du skall se att det gör dig gott och att du blir på bättre humör.
Johan stämplade ut och gick. Nästa dag kommer Johan tillbaka, skiner som en sol och är på ett underbart humör. Chefen kallade till sig honom och sa:
- Hur gick det?
- Det var kanon! Hon var helt vild! Vi älskade hela eftermiddagen.
- Jag sa ju att du skulle må bättre!!
- Ja, tack skall du ha för tipset! Himla trevligt hus ni bor i förresten…

De va en raggare som va ute och åkte en sväng i sin raggarbil,efter en stund ser han en snygg blondin som stod och liftade efter vägkanten.Raggaren svänger in och stannar vid blondinen.Raggaren vevar ner rutan och blondinen kör in huvudet då är raggaren snabb på att veva upp rutan igen sen går han ut ur bilden å sätter på blondinen i röven.När han är färdig hoppar han in i bilen igen och vevar ner rutan så blondinen kan komma loss och så säger han
-Jadu gumman vi raggare har våra knep.
Då svarar blondinen men mörk röst
-Det har vi bögar också