Mig hade det aldrig heller hänt innan men sedan mars i år sker det ca 2 ggr/mån. Blev också rädd först, men nu tycker jag mer det är häftigt. Bara man vågar släppa rädslan så kan man sväva vidare, har dock aldrig kommit ur lägenheten. Första gången låg jag med på mage och kände hur det liksom drog i benen och uppåt. Har svävat i taket ovanför kroppen och en annan gång "gått" på sovrumsgolvet, när man går är det som man flyter fram.

Visst skulle man väl kunna säga att det är själen som lämnar kroppen, fast det tror jag vi gör varje natt, när vi sover, skillnaden här är bara att vi är vid medvetande (minns) när det händer.

Minns du om du hörde några tjutande, pipande ljud, kände vibrationer eller likande i samband?

PS. Det e vanligare än du tror, många många på detta och de andra forumen har varit med om det här, jag har själv tagit upp det för ett tag sedan. Fenomenet kallas UKU (Utanför Kroppen Upplevelse) eller Astral Projektion, sök på google så finner du många svar!

Okej, tack så jätte mycket för svaret! :)
Det är typ första gången jag är inne på just det Utomjordiska forumet, så jag hade ingen aning om det.
Nej, jag kommer inte ihåg om jag kände vibrationer el. liknande :/

Jo, efteråt ångrade jag att jag slog upp ögonen ^^

Jag har också varit med om det, och jag har även varit med om att det har känts som om jag har snurrat runt i luften. Svårt att förklara, men jag kommer ihåg att jag tänkte : om någon ser mig nu så tror de jag är helt galen"  

Det är ganska vanligt, men kan vara obehagligt innan man " vänjer sig" vid det. För egen del, så är det länge sedan nu som jag upplevde det.    =)

Jag har råkat ut för sådana saker framförallt när jag var ung. De upplevelserna förvånade mig, men de skrämde mig aldrig, det var där mina astrala utfärder började.

Rädsla är ett mycket stort hinder, när ni väl kommer "ut" en stund, så bli inte rädda utan önska er t.ex. ut i köket. Om ni kommer dit så kalla på er guide och se vad som inträffar, allternativt testa att gå igenom en vägg.

Det är där man börjar, sen kan ni bara föreställa er resten.

Jag är med om det ganska ofta å trodde till för några år sedan att ALLA hade denna upplevlese. 

Jag har då aldrig varit rädd men lite känns det  som man typ åker "berg å dalbana".. det liksom suger/hissnar i kroppen.. (min känsla) *ler* För mig är det som jag svävar långt ovan min kropp men ser mig själv ligga kvar. Sen ser jag verkligen detaljer runt i kring glasklart.. mer än vanligt.   Några ggr har jag "åkt" iväg längre bort.   För mig då… kan det kännas lite skumt/obehagligt när man "landar". Typ som att man tappar andan! Det är alltid svårt att förklara känslor.. men något åt det hållet känner jag. *ler*

#5 Jo, det kan kännas väldigt mysko i kroppen ibland.

Tappa andan, jag kan inte minnas att jag egentligen andas under mina utfärder. Talar med andra gör man inte heller via den vanliga rösten.

För flera år sedan var jag ute och flög en del. En gång så var jag uppe i mitt vardagsrumstak och ville flyga ut genom fönstret, då sa en röst bakom mig att de var emot de kosmiska eller andliga lagarna, minns inte. Nästa gång var jag i barnens rum och var på väg in till grannen, dit fick jag inte heller flyga. Sedan har jag minnen då jag precis landar i min kropp, men min upplevelse kändes mer som jag kom in i ett varmt moln.

#7 Märkligt att du varnas innan, jag har farit till konstifika platser och först då blivit avvisad, oftast efter några enstaka minuter.

Jamen du kanske skulle dit då, för att göra ett jobb för dig själv och andra? Jag hade jobb hemma, kan jag lugnt påstå, haha…

Har också försökt ta mig ur lägenheten, kommit så långt som till fönstren i vardagsrummet men när jag där vill ge mig iväg ut är det som att bara tanken/önskningen ger ett slags baksug och jag far in i kroppen igen.

Fast ibland är det som jag hamnar i nåt slags ingemansland, där är allt bara svart men det känns som jag snurrar runt, åker i en hiskelig fart uppåt och neråt, slungas åt sidan och känns som jag faller. 

Andas inte heller i den bemärkelsen men kan ändå gott känna igen mig i "känslan" av att tappa andan, att man hisnar precis som i en berg-och-dal-bana.

När man talar för det har jag försökt, men eftersom astralkroppen inte är fysisk (har inte sett min egen, men kan väl känna hur jag rör mig) kan jag inte tala utan bara tänka så skulle jag prata så gör jag det med att sända ut det jag tänker eller känner. 

Först började det med sömnparalys utan att nåt mer hände, sen fick jag vid SP min första UKU men nu är det som om jag hoppar över själva SP´n och far ut med en gång i princip utan de jobbiga symptomen vid SP. Fler som haft det så? Att det blir lättare att ta sig ur kroppen ju fler ggr det skett alltså. Skönt att slippa sömnparalysen trots allt, det var de första gångerna det otäckaste jag vart med om, alla saker man ser/hör/känner utan att kunna röra sig…

…vibrationsstadiet består dock.

Jag har bara upplevt mig utanför min kropp en gång vid en gruppregretion. Jag svävade över ett visst område utanför min bostad, som låg ca 500 meter ifrån platsen där vi var just då. Fast där minnns jag inget lämnande av kroppen eller något återvändande. Ändå fascinerades jag över hur verkligt jag såg allting och hur klart jag tänkte. Jag var medveten om att det inte var någon dröm.

En gång tror jag att jag var på väg upp/ur mig vid en meditation men föll tillbaka ner i kroppen direkt för jag vart så snopen/rädd av känslan. Det gjorde ont att komma in i kroppen igen…det kändes tungt…som om jag dunsade ner alldeles för plötsligt. 

Jag önskar att jag en dag ska kunna komma över det där stadiet när jag 'förstör' alltihop. Jag skulle inte vilja kalla det rädsla, inte mer än inför allt annat nytt man är med om, utan jag blir mer medveten om tillvaron så fort något händer och då rycks jag tillbaka till 'verkligheten'. Irriterande.

Här vibrerar det också satori, och rysningarna du talade om har ju jag också känt av men har minne som en guldfisk! Dessa känns jättemycket när jag går upp i frekvens, då ryser det i hela kroppen och jag känner mig jätteskör.

Visst är det irriterande ewerhof…att man inte bara kan slappna av och dra iväg!