Nu måste jag få berätta något som jag var med om i morse när jag var ute på min långpromenad. Solen sken, men det började att komma in lite moln som skymde solen emellanåt. Jag hade solglasögon på mig så jag kunde titta upp mot molnen så jag såg ju solen samtidigt lite granna bakom alla moln som skymde. På hemvägen så hade jag själva solen rakt framför mig, och rätt var det var så såg det ut som molnen bildade en formation av trappsteg upp till solen! Jag har aldrig sett något liknande förut. Molntrappen såg så verklig ut. Den lystes upp och såg ut som riktig snöbeklädd bommulls trappa som ledde rakt upp till solen och ljuset. Jag stannade förundrat och bara glodde. Jag stod där i kanske ett par minuter ca. Jag blev som paralyserad och jag ville inget annat än att bara slänga mig upp på denna moln- trappa, och ta mig upp för att kolla in ljuset som var däruppe bakom molnen. Oj vilken dragningskraft trappan hade på mig!

Fast jag förstod ju logiskt sett att jag fysiskt inte kunde ta mig upp där, men på något vis, så visualserade jag mig upp där i trappan, ungefär som att jag gjorde en utanför kroppen upplevelse! Och när jag står däruppe på trappan, så hör jag en röst i huvudet  som säger ;

 " Vad väljer du? Väljer du att bara se molnen som skymmer, eller väljer du att se solen som alltid lyser bakom molnen som passerar förbi ibland"?

Efter dessa ord så hamnade jag snabbt tillbaka i min kropp igen. Jag var lite omtumlad, gick några steg för att smälta det som just hänt så snabbt. När jag i nästa ögonblick tittar upp efter trappan igen- så är den alldles borta!! Den var helt spårlöst försvunnen!! Men hela händelsen efterlämnade sig en enorm känsla av frid , som en "uppenbarelse" på nåt konstigt vis. Jag kan inte förklara det med andra ord.

Ville bara dela med mig till er. Kram på er därute