Frågor inom ämnet söker svar

Apollo - Rymdstrålning

2015-03-08 09:53 #0 av: Huygens

När Apollokapslarna påstods åka till Månen utsattes dom för radioaktiv strålning i rymden. Ett område med mycket radioaktiv strålning är van Allenbältena.

Men det finns även radioaktiv strålning från annat håll som är farlig. Under åren 1969 - 1972 hade solen flera utbrott av solfläckar, och vid minst ett tillfälle blev strålningen i rymden 900 gånger så hög under några dagar.

Normalt sett kan mycket strålning stoppas av aluminiumplåten på Apollokapseln, så länge det är lågintensiv alfa- och lågintensiv betastrålning som träffar rymdkapseln. Men högintensiv strålning är värre. Tyvärr har NASA aldrig uppgett exakt vilka olika typer av strålningar som en rymdkapsel kan utstå i rymden mellan Jorden och Månen.

Det krävs speciell mätutrustning för att detektera viss strålning. T ex neutronstrålning är svår att detektera då neutroner är elektriskt neutrala.

.

Vad händer med högintensiv betastrålning?

Betastrålning med hög intensitet slår sönder metallplåt och orsakar väldigt biologiskt farlig sekundärstrålning. När NASA fått frågan exakt vilken typ av strålning som finns i rymden på väg till Månen, är svaren svävande.

En mer exakt lista på radioaktiv strålning borde innehålla följande:

Alfapartiklar, både hög och lågintensiva
Protoner, både hög och lågintensiva
Neutron, både hög och lågintensiva
Betapartiklar (elektroner), både hög och lågintensiva
Gamma- och Röntgenpartiklar (fotoner)
Delvis joniserade atomer
Tyngre atomkärnor (elektronlösa "atomer")
Övriga Kosmiska partiklar (myoner, mesoner mm)

.

Någon sådan lista på hög och lågintensiva partiklar och deras förekomst finns inte. När van Allen sände upp mätapparater i slutet av 1950-talet i rymden registrerade han strålning på mellan 10 - 100 Röntgen/timme i van Allenbältena. Astronauter som får sammanlagt 1000 Röntgen under en rymdresa kan hälsa hem, då det motsvarar mellan 8 - 20 Sievert beroende på hur biologiskt skadliga partiklarna är.

Alfapartiklar är biologiskt sett farligare än protoner och neutroner, som i sin tur är farligare än betapartiklar, även med samma energimängden i strålningen.

Med plåtskalet av aluminium på Apollorymdkapseln, borde strålningen kunna minska kraftigt, kanske med 80-90 % (min högst okvalificerade gissning), så 8 - 20 Sievert kanske kan reducerars till 0,8 - 4 Sievert, lagom för att överleva akut strålsjuka och få framtida cancer.

.

Fast det där problemet med strålning var ju löst 1969. Inte en enda (?) astronaut verkar ha dött av cancer.

Så varför säger följande NASA-ingenjör att NASA måste "lösa problemet" med strålningen från van Allenbältena vid en Månresa med Orionrymdkapseln?

Har NASA glömt allt från 1969? Är NASA helt historielösa? Eller var "månlandningarna" inspelade i en TV-studio på jorden?


Anmäl
2015-03-08 11:13 #1 av: Magi-cat

Inte en enda (?) astronaut verkar ha dött av cancer.

Jo: http://www.whosaliveandwhosdead.com/l_astro.asp

http://www.solarstorms.org/Sastronauts.html

http://www.reporternews.com/lifestyle/health-and-fitness/astronauts-face-greater-risk-of-cancer

Kvinnliga astronauter och cancerrisk:

http://www.space.com/22252-women-astronauts-radiation-risk.html

"Viljan att hjälpas åt har gett människan en överlevnadsvinst." (P. Strang)

Anmäl
2015-03-08 11:44 #2 av: Huygens

#1 Du har rätt. Det finns tydligen Apolloastronauter som fått cancer. Stuart Roosa från Apollo 14, som dog av cancer. Och Alan Shepard, Apollo 14, dog av leukemi. John Sweigert, Apollo 13, tumör.

Så vi har Apollocancerfall. Kanske finns det fler än dom ovan.


Anmäl
2015-03-08 13:21 #3 av: VSK

Guldplåtar stoppar väl all strålning, eller?

34 titlar20 SM-Guld, 7 World Cup, 5 Europacupen & 2 Svenska Cupen. Gillar du att fota eller att kolla på foton, kika än här. Gillar du allt med sport, kika in sidan. Intresserad av det rymden har att erbjuda? Tryck här

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.