![[Hukanson]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Den oändliga rymdens stjärnbudskap
Vi är alla människor men liksom vi delas in i 12 stjärntecken delas vi också in i intressegrupper. Vi som valt att bli melemmar i Utomjordiskt har troligen gjort det för att vi känt en dragning till rymden, kanske söker vi ett svar bland stjärnorna. Vi kanske bländas av det kosmiska supernoverna, överväldigas av krafter och avstånd i denna verklighet som är vår utanför Jordens trygga livssfär.
Dela med dig av vad Du fascineras av, varför du är medlem just på Utomjordiskt. När började ditt intresse och hur har det utvecklats. Nämn gärna böcker och filmer som betytt något viktigt för dig.
När jag var liten så kunde jag sitta hemma på balkongen i en timme i minusgrader och bara stirra upp i den stjärnklara kvällen. Jag minns att jag var så fascinerad av dess storhet och hur vackert det var och om det fanns nåt liv där ute. Då visste jag inte så mycket. Men senare i livet och speciellt efter att jag själv såg ett UFO, så har intresset för liv där uppe ökat och nu är jag övertygad om att liv på andra planeter och i andra galaxer verkligen finns
Så det är väl en stor orsak till att jag är här på Utomjordiskt!!
Jag kan tipsa om en gammal bok om UFOn som är jättebra. Den heter "Flygande tefat - kosmiska rumdskepp" av Boris Jungkvist och är från 1983. Den beskriver UFO-fenomenet mycket ingående!!
"I parabler av rastlöshet, cirklar av regnbågsro - peut être?"
"Världen skulle må bra med lite mer
Värmland"
"Don't be normal, stay paranormal"
Speciellt på vintern i Februari kunde himmelen öppna sig, tyckte jag, och stjärnkonstellationerna framträda med så skarp tydlighet. Det liksom vibrerade ett budskap i stjärnljuset i kapp med den nyfallna snön som knarrade i kylan.
För mig blev astronomi den första kontakten med universum på det teoretiska planet. Gick en kurs och upptäckte hur svårt det faktiskt var att skaffa sig en modern världsåskådning utifrån moderna vetenskapliga forskningsrön.
Sedan blev det ändå astrologi som väckte intresset. Konstigt nog så tycks det mig som att astronomin har en sanning - jag känner igen migsjälv i den spegling jag får och jag känner igen andra människor också. Det är ju baserat på astronomiska fakta, bara tolkningen blir mer mänskligt psykologisk.
På senare tid tar jag till mig new age tänkandet som ju är en blandning av astrologi - astronomi - kosmologi och har en mängd kända företrädare som David Wilcock och David Icke, Sheldon Nidle och allt vad de heter. Helhetstänkande är begreppet som förenar vår situation på vår planet med planetens situation i sin galax. Energi får oss att växa liksom vår planet.
Kommer ihåg hur roligt det var att sträckläsa science fiction tex Asimovs Stiftelse-trilogi och Arthur C Clarke Ett Rymdäventyr ! Böcker som betytt mycket. De vidgade tänkandet att acceptera förändring på nåt sätt.
Jag vet att det finns tonvis med litteratur att läsa men jag nöjer mig numera med att se serier på teve som tex Stargate och Star Wars. Kanske också Mannen från Mars (fniss) som var fräck på sin tid.
Det blir ju lätt en mänsklig kultur av alla våra intressen men rymden tittar litet kallt objektivt på allt vi gör och har ett evighetsperspektiv på ljusår och krafter som skulle kunna förinta vårt solsystem på millisekunder.